onsdag 18 november 2009

"Det luktar piss i Nyfors": Klassiskt resmål när Aftonbladet är på safaribesök

Aftonbladet har utövat s.k. safarijournalistik och undersökt hur det är att bo i Sveriges mest arbetslösa stad, Eskilstuna. Tidningens reporter och fotograf har hyrt in sig i en av de tomma lägenheterna i den hårdast drabbade stadsdelen Nyfors.

"Safarijournalistik" är när ett tidningsteam med helsvenska förnamn som Erik och Magnus åker till en mångkulturellt dominerad förort, bor där några veckor och sedan åker hem och skriver artiklar om den misär som de förvånat upptäckt fanns där.

Genren är svår att utöva utan att det blir berättat ur något slags förskräckt medelklassperspektiv. Och den är ingalunda ny. Klassikern är den resa som Ludvig "Lubbe" Nordström gjorde 1938 i det han kallade Lort-Sverige.

I radio - och i bokform - beskrev han med häpnad och harm den smuts och bristande hygien han upptäckt fanns runtom i landet. Och det är ungefär så Aftonbladets artiklar är skivna, även om de utgår från den höga arbetslösheten. Och man undrar om Aftonbladets val av plats är en slump eller en historisk blinkning 71 år bakåt i tiden.

Då, 1938, började Lubbe Nordström sin resa - i just Eskilstuna.

Pisslukten i Nyfors som Aftonbladet skriver om, har jag också själv känt.

För några år sedan skulle vi flytta till Eskilstuna, utan att veta ett skvatt om staden. Och som stockholmare var det lite absurt att ringa till det kommunala bostadsbolaget och fråga om de hade några lediga lägenheter och människan i andra änden sa: "Javisst, hur många vill du ha?"

Vi hade kollat på kartan och kommit fram till att Nyfors såg bra ut, därför att det låg nära stationen, från vilken jag skulle pendla till Stockholm. I Nyfors fanns det en tom lägenhet som vi gjorde upp om att jag skulle åka dit och titta på innan vi skrev kontrakt.

När jag klev av tåget i Eskilstuna och gick upp på den sida rälsen som leder in i Nyfors var det som att förflyttas in i en annan värld, typ södra Bronx. Det var slitet, förfallet och vandaliserat.

Trappuppgången till den aktuella lägenheten var den värsta jag sett - i alla fall i Sverige. Och när fastighetsskötaren från det kommunala bostadsbolaget kom dit, stannade han upp och synade mig från topp till tå. Uppenbarligen hade han inte väntat sig någon i kavaj och nyputsade skor och som var svensk.

Innan jag hann säga något sa han: "Oj, det måste ha skett ett misstag. Du vill inte bo här va?"

"Nej", svarade jag, helt sanningsenligt.

"Nä, du förstår. Här placerar vi vietnameserna och socialfallen. Sådana som du placerar vi på andra sidan järnvägen."

Det är vid sådana tillfällen man som journalist önskar att man hade dold mikrofon. Tydligare än så kan det inte illustreras hur segregationen ser ut i praktiken. Och då är det inte så konstigt att det blir till Nyfors i Eskilstuna Aftonbladet får åka när man ska hitta "arbetslöshetens epicentrum".

Visst är det lovvärt och välskrivet av Aftonbladet. Men riktig spets i formuleringen av problemen lär det inte bli förrän de som har sitt hem i de pissluktande bostadsområdena också är de som skriver om dem.

Läs mer:
Mer om Lubbe Nordströms klassiska radioreportage finns hos SR Minnen.

3 kommentarer:

  1. bra inlägg! safari-begreppet borde få större spridning i debatten. visst är det vettigt, rent nödvändigt, att uppmärksamma missförhållanden i sverige, men berättelserna tenderar att säga mer om författarna bakoms textens liv, föreställningar och främlingskap inför det som beskrivs - än om den 'verklighet' den försöker porträttera.

    vart är medborgarjournalistisken när den behövs som mest?

    SvaraRadera
  2. I boken Reporter förklarar jag lite mera vad jag menar med "safarijournalistik". Där skriver jag också om problemen med den bristande mångfalden på redaktionerna.

    SvaraRadera
  3. Björn,

    Vad kommer det att kallas för när jag försöker skriva om Harlem (efter att ha bott nio år här)? Kolonialjournalistik, kanske...

    Jätteroligt med boken, ska spana in så fort jag kommer till Sverige!

    SvaraRadera

Bloggintresserade